Skelett

Skelettet

Skelettet är som en ställning för kroppen, med hjälp av skelettet och musklerna runt skelettet kan vi hålla oss uppe. Skelettet utgör ca 20% av din kroppsvikt. Skelettet skyddar hjärnan och organ och funkar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat. Skelettet är uppbyggt av benvävnad, det innerhåller kalciumkristaller som gör benet hårt. Det finns två typer av benvävnad: de starka emaljliknande ytterbenen och det lätta, inre pösa benet. Tillsammans ger det en kombination av styrka och lätthet. Barns skelett bildas av brosk som hårdnar eftersom mineralämnen lagras i vävnaden (barns skelett kan ses unga grenar som är mer elastiska, när barnet blir äldre så blir det mindre elastiskt och samma gäller trädgrenar).

Lederna gör så att man kan röra benlederna. Det finns 5st olika typer av leder. Benen måste möta varandra för att man inte ska ramla ihop. Dom gör det i lederna som hålls på plats av senor och muskler. Musklerna ger kroppen rörlighet och stabiliserar skelettet. Vissa ben är förenade med fogar som t.ex. i skallen. Benen bryts ner hela tiden och nybildas. När man föds har man ca 300 ben som sedan går ihop och stelnar och blir ca 206-211st ben beroende på hur man räknar. Tyngsta och längsta benet är lårbenet, och det minsta benet är stigbygeln som sitter i örat.

Varje ben innerhåller både kompakt och svampaktiga benvävnad. För att det ska vara starkt men ändå inte för tungt. I det kompakta benet finns ett nätverk av kanaler där blodkärl, nerver och lymfkärl går. I det svampaktiga benet så lagras reserv ämnen som kroppen kan behöva ifall man får i sig för lite av vissa ämnen som organen behöver. Benmärgen i den svampaktiga benvävnaden kan antingen vara gul eller röd. Gul betyder att det innerhåller mest fett och röd betyder att det bildas röda blodkroppar.                                                                                   

Skelettet består av benvävnad. Skelettet kan indelas i fyra grupper: rör ben, korta ben, platta ben, oregelbundna ben.

Rör ben: är den långa, smala skelettdelarna som finns i armarna och benen. De största rörbenen t.ex. lårbenet är till en viss del ihåliga inuti. Ändarna är täckta av broskvävnad så att benen lätt kan röra sig mot varandra i lederna.

Korta och oregelbundna ben: finns i hand och fotleder. Detta är när fler ben ligger intill varandra så de tillsammans utgör en kompakt bengrupp, där benen bara kan röra sig lite. Dessa små rörelser är väldigt viktiga för fot och handleder ska kunna röra sig.

Platta ben: placerade så de skyddar de inre organen. Platta ben kan också ha andra funktioner. De platta benen är också rörligare än de andra benen. 

                Fysisk aktivitet för kroppen

Om våra ben inte utsätts för några påfrestningar så minskar mängden kalk i skelettet. Ex: om vi inte har fysiska aktiviteter så blir skelettet skörare och drabbas lättare av benbrott. Även om en person blir sängliggande en längre tid så minskar kalket i skelettet och vi tappar muskler och stabilisiteten i skelettet. Fysisk träning stärker inte bara musklerna utan även ditt skelett. Exempelvis astronauter som är tyngdlösa i rymden har inte någon fysisk ansträngning och i och med det så tappar de styrka i skelettet.

Benbrott

Vi har inte samma ben hela tiden. Skelettet förnyas ständigt med hjälp av två olika sorters celler. En som bryter ner gammalt ben och en som bygger upp nytt. När vi t.ex. får ett benbrott, så arbetar uppbyggningscellerna och är mest aktiva. När man brutit benet blir det mycket tjockare just på det stället när det sedan läkt. Då arbetar uppbyggningscellerna för att det ska bli starkt igen. Det är ytterst ovanligt att man bryter något på samma ställe eftersom som sagt cellerna har byggt upp mycket tjockare skelett på just det stället.

Ryggraden

Ryggraden består av 33-34 ryggkotor, kan delas upp i 5 delar: halsdelen, bröstdelen, länddelen, bäckendelen och bakpartiet. Ryggraden sträcker sig från kraniet (skallen) till svansen. Det finns 24 ”presakrala” kotor (inre kotor): 7 halskotor, 12 bröstkotor och 5 ländkotor. Thorakalkyfos är bröstryggradens utbuktning. Thorakal betyder bröstrygg och kyfos betyder kut. En människa har 4 svanskotor. Ryggradens s-form och dess växlande uppbyggnad av hårda och mjuka element. De mjuka: Diskarna, de är geléaktiga och består mest av vatten. De sitter mellan varje ryggradskota. Diskarna gör så att vi kan röra oss för de är rörliga. De skyddar också nervsystemet som går genom ryggraden så att det inte kläms.  De hårda: de hårda elementen är kotorna. Och detta gör att ryggraden är rörlig, elastisk.

                                               

Skallen

Skallen består av den så kallade hjärnskålen och ansiktsskelettet, totalt 29 stycken ben. Hjärnskålen består av: pannbenet, två hjässben, två tinningben, kilbenet, silbenet och nackbenet. Tillsammans skyddar de hjärnan. Kraniet är det latinska ordet för skallbenet. Benen i skallen hålls ihop av fogar och sömmar. 

Revben

Revbenen skyddar de inre organen i bröstkorgen. De flesta människorna har 24 revben, 12 på varje sida. 7 par revben är så kallade sanna revben och de fäster direkt till bröstbenet. De falska revbenen är de undre som inte möter bröstbenet och de flytande revbenen är de som inte möter bröstkorgens framsida någonstans. Revbenen är så kallade platta ben som även bröstbenet, skulderbladen och höftbenen är.