Muskler

MUSKLER                            

MUSKELTYPER

Muskeltyp	Typ 1		Typ 2a		Typ 2x
Färg i mikro-skop	Röd		Rödvit		Vit
Storlek	Liten	Medel		Stor
Energihalt	Låg		Hög		Hög
Snabbhet	Långsam		Snabb		Snabb
Avslappning	Långsam		Snabb		Snabb
Uthållighet	Hög		Medel/hög		Låg
Kraftförmåga	Medel/hög		Hög		Hög

            

MUSKELSORTER

Det finns tre olika stycken muskelsorter Hjärtmuskler, Skelettmuskler och Glattmuskler.

Vi tänkte skriva lite fakta om dem alla.

HJÄRTMUSKLER

Hjärtmuskler sitter runt hjärtart att pumpa blodet ut i kroppen. Hjärtmusklen är strimmig vilket betyder att det är en grupp av parallella fibrer som kontraktet. Hjärtmuskler ser ut så här (ser bilden nedan) tvärsnitt av hjärtmuskler med mörklila kärnor, rosfärgad bindväv mitt i bilden löper ett stort blodkärl.

SKELETTMUSKLER

Skelettmuskulatur bygger upp de stora muskler som bland annat finns i armar och ben. Muskulaturen kallas även tvärstrimmig eftersom den ser randig ut när man kollar på den i mikroskåp. Skelettmusklerna fäster vid skelettet eller bindväv och kan påverkas av viljan. Den arbetar snabbt men inte så uthålligt.

                   GLATTMUSKLERNA

Glattmuskeln finns tillexempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen. Den kan inte styras av viljan men är uthållig och långsam. Sammandragning av den glatta muskulaturen påverkar blodflödet genom blodkärlen och luftrören. Den glatta muskulaturen pressar urinen och mag-tarminnehållet vidare.

                           

På bilden ovan ser du en bild på alla tre muskelsorter

HUR MUSKELN SITTER FAST PÅ KROPPEN

Varje muskel fäster sig vid en eller flera punkter på skelettet. När en muskel har flera ursprung säger man att den har flera huvuden. Muskelns ena fästpunkt kallas ursprung och den andra för fäste. 

Fästpunkten sitter på varsin sida om en led. När leden böjs eller sträcks är det för att muskeln drar ihop sig. Med hjälp av ”hävstångseffekten” kan en liten sammandragning ge en stor muskelrörelse. Musklerna som sträcker i en led kallas sträckmuskler medans muskler böjer i en led kallas böjmuskler. Muskeln kan även påverka flera leder. Våra rörelser blir mjuka och välbalanserade på grund av det invecklade samspelet mellan de olika musklerna när vi rör på oss. Även när vi vilar finns en viss spänning på muskulaturen. Tack vare den kan vi stå upprätt och kroppens leder hålls ihop.

Allmänt om musklerna

• Musklerna samarbetar. För alla leder i kroppen behövs två muskler. En som sträcker och en som böjer.
• Alla muskler behöver syre och kolhydrater för att kunna arbeta. Får inte muskeln syre så bildas det mjölksyra som verkar förlamande på muskeln. Man får också en syreskuld och blir därför andfådd

Muskler består av muskelvävnad, bindvävnad, blodkärl och nerver. muskelvävnaden består i sin tur utav muskelceller (muskelfiber och muskelfirmament). Muskler ökar inte utan bara byggom, när du tränar så bryter du ner musklerna och när du återhämtar byggs de upp igen (därför viktigt med återhämtning så musklerna hinner byggas upp igen).

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.

Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelser i lederna och kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga, utan även

• stadga åt skelettet

• skydd åt de inre organen

• möjlighet att tala, svälja och tugga, och att visa känseluttryck i form av olika miner

• kontroll över tarmens och urinblåsans tömning

• hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna

 
Aerobt arbete = Vid längre och inte väldigt intensivt arbete, från två minuter upp till flera timmar, kommer kroppen att kunna förse musklerna med tillräckligt med syre för att motverka att mjölksyra bildas. Detta kallas aerobt arbete, dvs arbete med tillgång till syre.

Anaerobt arbete = Vid intensiva arbeten mellan tio sek och två minuter, exempelvis ett 400-meterslopp, kommer musklerna att begära mer syre än det finns tillgång till. Då kommer musklerna att bli tvungen att skapa enegergi utan syre och då skapas mjölksyra som är en biprodukt om levern måste bryta ner.

 

.