Cellen är grunden i allt levande.
- Nukleol = En kompakt del av kärnan som bidrar till produktionen av ribosomer.
- Cellkärna = Innerhåller cellens genetiska material, DNA. Cellkärnan bestämmer produktionen av hur mycket och vad cellen ska producera.
- Ribosom = här tillverkas proteinerna utav aminosyror. Det krävs ca 20st aminosyror för att bilda ett protein. Hur mycket protein som ska produceras och vilken sort bestämmer cellkärnan.
- Vesikel = En membransäck för förvaring eller transport av ämnen
- Kornigt endoplasmatiskt retikel (ER) = Nätverk av membran med utvändiga ribosomer som tillverkar proteiner.
- Golgiapparaten = fungerar som posten, här förpackas nyproducerade ämnen i membranpåsar för transport inom och ut ur cellen.
- Cellskelett = håller uppe cellen och ger den dess form.
- Glatt endoplasmatiskt retikel = Nätverk av membran här tillverkas fettsyror, lipider och steroider.
- Mitokondrie = Cellens kraftverk i kroppen är mitokondrierna, här produceras energi (90% av kroppens) med hjälp av syre.
- Vakoul = finns främst i växtceller, vätskefyllning i cellen
- Cytoplasma = en vätska i cellen med upplösande mineraler.
- Lysosom = Enzymer för nerbrytning, Här plockas sockermolekyler isär och oönskade substanser bl a i cellen.
- Centriol = Centriolen har sin viktigaste uppgift i samband med celldelningen. Inför celldelningen delar den sig och från den utgår fibrer som drar kromosomerna ät varsitt håll i cellen.
- Cellmembranet = cellens skal, där ämnen passerar in och ut.
Transport
Det
ena görs möjligt genom proteiner som sitter inbäddade i cellmembranet och
transporterar ämnen genom cellmembranet och kallas för aktiv transport. Denna transporttyp är en energikrävande form av
transport. Det andra sättet som rimligtvis kallas passiv transport gäller framförallt ämnen som vatten, syre och
koldioxid. Detta sker automatiskt via att cellen vill ha en balans mellan vad
som finns innanför cellmembranet och vad som finns utanför. transporten sker
huvudsakligen genom blodomloppet.
Celldelning
Det finns två
typer av celldelning: mitos och meios. Mitos är den normal celldelningen, där
vi i slutänden får två nya celler som är identiska till den ursprungliga
cellen. Men meios är den så kallade reduktionsdelningen, där vi får häften så
många kromosomer som den ursprungliga cellen, och den används när man skall
skapa spermier och äggceller. Mellan celldelningarna befinner sig cellen i interfasen,
som man kan säga är cellens normaltilstånd.
Alla
celldelningar har ett antal steg gemensamt
- Profas där kromosomerna packas ihop, kärnmembranet löser upp sig och proteintrådar från kärnspolen fäster vid centromererna.
- Metafas där körnmembranet är helt upplöst, och kromosomerna har delat upp sig i en så kallad metafasplatta
- Anafas där kromosomerna dras isär till varsin cellpol (m.a.o. ände av cellen)
- Telofas där ett nytt körnmembran bildas runt de båda dotterkärorna
- Cytokines där cellen faktiskt delar sig i två celler
Under interfasen har alla kromosomer kopierats,
så att allt finns i två versioner.
Meios
Meios, även
kallad reduktionsdelningen, är lite mer komplex, men leder till att vi i
slutändan frå fyra nya celler,
alla med häften så många kromosomer som den ursprungliga cellen. Man brukar
dela upp den i meios I och meios II.
- Meios I är kromomer som är olika versioner av samma kromosom (man får en från vardera föräldern).
- Meios II bildas när en kromosom har kopierats i samband med meiosen. Håller ihop i meios I, men separeras i meios II
Kromosom en DNA-molekyl. Olika arter har olika
antal, t.ex. har vi människor 46 kromosomer, medan andra arter har allt från 4
till långt över 100. Kromosomerna finns i par, så kallade homologa par.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar